Jag fick mina första sjukdomssymptom 2003 efter att i 29 år levt ett friskt och aktivt liv. Livet förändrades över en natt och helt plötsligt var jag tvungen att ta både tabletter och sprutor för att må bra. Det blev ett brutalt uppvaknande.
Jag var rätt risig och långt nere på botten när jag låg på Huddinge Sjukhus, så minnet från den tiden är suddigt. Jag kommer dock ihåg att mina medpatienter ofta var 30, 40 eller 50 år äldre än jag och de satt där med sina krokiga fingrar och jämrade sig. Det här gjorde att jag i perioder var väldigt deprimerad, och jag såg inte fram mot att fortsätta leva som en krympling.
Ja ja, bla bla bla. Det jag ville komma till är att jag undrar om det finns personer där ute som, precis som jag, blivit sjuka i relativt unga år när man ändå kommit en bit i livet. Jag kan ibland sakna att jag aldrig fick prata med någon som var eller hade varit i samma sits som jag.
Dessa grubblerier dyker ofta upp när jag hamnar i smärtfyllda svackor som nu. Vi får se om grubblerierna leder nån vart.
Dagens träning blev ett riktigt skönt avslut på en annars riktigt tråkig dag.
Dagens pass på tid:
Rodd 500 m
Armhävningar 40 st
Rodd 1000 m
Armhävningar 30 st
Rodd 2000 m
Armhävningar 20 st
Tid: 17,53
/Richard
Hej vännen! Verkar som att du har det tufft och jobbigt med din sjukdom för tillfället. Usch, tråkigt att höra. Kan vi ta en fika någon dag, sitta och surra lite?!
SvaraRaderaKrya på dig!
Vi tänker på dig /Alexandra och Joakim